Att uppleva minnesförlust kan drabba vem som helst. Ofta är minnesproblemen övergående, men det kan också vara första steget i en demenssjukdom. Så länge det inte finns någon bot eller väl fungerande läkemedel för personer med demenssjukdom, är det viktigt att fokusera på andra alternativ för att på ett bra sätt kunna möta dessa människor.
Idag talar man ofta om ”reminiscens” som en nyckel tillframgång för att förstärka minnet och framkalla minnesbilder. Med olika hjälpmedel som föremål, konst, händelser med mera väcker man minnen till liv och skapar meningsfullhet för personer med demenssjukdom. För när minnet sviker finns sinnena ändå kvar. Det handlar om att få igång hjärnan och även väga in mjuka värden som skapar mening för den som har en demenssjukdom. Mat i kombination med musik kan vara en brygga för att få kontakt. Olika maträtters och livsmedels utseenden, dofter, smaker och konsistenser är ofta intimt förknippade med känslor och upplevelser tidigare i livet liksom även musik kan vara.
Beroende hur långt in i demenssjukdomen personen i fråga har kommit kan den korta stund som minnet väcks ge en härlig känsla. Denna korta sekvens är mycket värt för både den demenssjuke och till exempel för en anhörig. Minnesmetoden kan leda till en meningsfullare tillvaro med ökat välbefinnande och höjd livskvalitet. Studier har visat att personer med demenssjukdom mår bättre när de får gå tillbaka i sina minnen och erinra sig händelser i sina liv.
Genom att se, känna, vrida och vända på råvaror/livsmedel och smaka på olika maträtter är det enklare att nå den kontext, de sammanhang där dessa ingått både ur ett personligt och tidsmässigt perspektiv. Givetvis har inte alla erfarenhet av allt. Men ofta väcks intresset när någon berättar om dem på ett eller annat sätt. Sakerna sätts då in i ett sammanhang. Genom att anknyta till specifika händelser förmedlas en förståelse. Mat och musik upplevs och kulturarvet förmedlas på så sätt via olika erfarenheter och uppfattningar.